Debattinlägget var ursprungligen avsett för Svenska Dagbladet och återges här i sina väsentliga stycken.

 

"Att säkra att jobben blir fler är inte bara viktigt för individen utan även för samhället i stort. Varje nytt jobb är betydelsefullt och behövs. Men det är också viktigt att de jobb som växer fram kommer alla på arbetsmarknaden till del. Det ser jag som är arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgift.

 

Samtidigt som det är viktigt att vårda genomförda reformer så måste vi ta nya steg framåt. För även om antalet i arbete är högre än vid finanskrisens utbrott och fler än 2006, så finns det utmaningar. Att fortsätta med reformer för unga och utrikes födda som har betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden är angeläget. Lika så är det viktigt att förbättra omställningen och matchningen. En arbetsmarknad som vänder ryggen åt dem som står utanför hotar sammanhållningen och välfärden. Här ser jag fem områden där vi tillsammans måste fortsätta att arbeta målmedvetet för att sänka trösklar och skapa bredare vägar till jobb.

 

tidigt stöd och hjälp till fullständig utbildning
Ungas förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden är mycket olika. Redan 2012 togs det som kallats för aktivitetsförbud för unga bort. Alla unga ska i dag få individuellt förmedlingsstöd från första dagen i arbetslöshet. De unga som löper allra störst risk att gå utan arbete en längre tid ska prioriteras och tidigt få extra stöd. Det är viktigt att så också sker. Det kan handla om praktik, utbildning eller om matchning och arbetsgivarkontakter. Vi vet att unga utan fullgjord gymnasieutbildning har en särskilt utsatt position på arbetsmarknaden. Därför ska även vägen tillbaka till utbildning vara tydlig och prioriterad inom arbetsmarknadspolitiken.

 

bättre koppling mellan utbildning och jobb
Att kombinera arbete, utbildning och handledning är ett bra sätt för unga att komma in på arbetsmarknaden. Därför satsar regeringen på YA-jobben som är en nyhet på den svenska arbetsmarknaden. Det handlar om kollektivavtalade anställningar som kombinerar arbete med utbildning och handledning. Erfarenheterna från länder med utbyggda lärlingssystem som till exempel Tyskland, Österrike och Danmark visar att denna form av arbetsplatsförlagt lärande är ett bra sätt för unga att komma in på arbetsmarknaden.

 

förbättrad integration
Många utrikesfödda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de som kommer till Sverige från länder utanför Europa. Ansvaret för etableringsinsatser har överförts från kommuner till Arbetsförmedlingen. Det var ett viktigt steg för att stärka arbetslinjen i mottagandet för nyanlända. Det är en reform värd att vårda och utveckla.

 

bättre möjligheter till omställning
Det blir vanligare att man är kvar i arbetslivet i en högre ålder samtidigt som vi har en föränderlig arbetsmarknad. Det förutsätter att vi blir mer öppna för och underlättar för omställning. Men förutsättningarna för ett långt arbetsliv är inte lika för alla yrken. Vi behöver skapa fler möjligheter för personer både mitt i och senare i livet att byta yrke och känna trygghet i sin kompetens.

 

stärkt matchning
Arbetsmarknadspolitiken spelar en viktig roll för att rusta och matcha till jobb eller utbildning. Fler jobb för unga och utrikes födda och förbättrad omställning förutsätter en väl fungerande matchning mellan arbetssökande och företag som vill anställa. För många i dessa grupper är stöd och hjälp till kontakt med arbetsgivare avgörande. De tecken som finns på försämrad matchning ska tas på allvar och arbetet med att utveckla matchningen måste fortsätta. Därför inleder vi nu en bred översyn av Arbetsförmedlingen."

 

Elisabeth Svantesson (m), arbetsmarknadsminister