Detaljhandeln - importörerna som kan bli exportföretag

Ett exempel är detaljhandelskedjan Clas Ohlson, som handlar i stort sett helt och hållet direkt med tillverkarna. Företagets vd, Klas Balkow, säger att allt fler i branschen hoppar över agentledet.

- I den globala ekonomin i dag är prissättningen så konkurrensutsatt att det ledet är svårt att hålla kvar.

Enligt honom handlar det i dag om ”konkurrensutsatta marknader rakt igenom”. Internet har spelat stor roll för den här utvecklingen; genom nätet har kundernas tillgång till information blivit så mycket större.

- Man kan inte ha ett pris i Tyskland och ett i Sverige för att man har en agent som kostar mer i Sverige, säger Klas Balkow.

Dagens Opinions genomgång av nio stora aktörer bland de detaljhandelsbolag som är importörer, ”importörsbranschen”, visar att deras strategi varit framgångsrik. Omsättningen, för dessa bolag tillsammans, växte med närmare tre och en halv miljarder kronor, till 19,8 från 16,4 miljarder, under de senaste tre åren.
Samtliga bolag i undersökningen, som lämnat uppgift om tillväxtprognos, räknar med att den egna försäljningen fortsätter växa kraftigt i år. Bolagens prognoser för omsättningsökningen för 2010 ligger mellan 5 och 25 procent.
På mindre än tre år har också antalet anställda i de nio bolagen ökat med totalt 1606 personer, från 6 600 till 8 200 medarbetare. Och företagen stod stabila i den hårda lågkonjunkturen, inget av bolagen räknar med personalnedskärningar i år. De flesta räknar snarare med nyanställningar.
I takt med att ett företag växer sig större så ökar inköpskraften och man kan förhandla sig till bättre priser. Det gör att företagen kan erbjuda kunderna lägre priser och på så sätt vinna mark gentemot konkurrenterna.
Bildelshandlaren Mekonomen har på kort tid gått från att vara en grossist till att allt mer vara en detaljist. Och det är en mycket medveten omgestaltning som Mekonomen gått igenom.

- För tre år sedan var Mekonomen en grossist som hade något man råkade kalla butiker, man kunde lika gärna haft ett hål i väggen och levererat ut reservdelar. Nu kommer vanliga konsumenter till Mekonomen och handlar. Vi är ju marknadsledare på bilbarnsstolar, det har vi blivit på bara två år, säger bolagets vd Håkan Lundstedt.

Enligt honom är nyckeln till framgång att vara både importör och detaljist. Möjligheten att förhandla direkt med fabriken gör det mycket lättare att nå lönsamhet.Mekonomen köper reservdelar från samma fabriker som biltillverkarna köper sina delar av, och då är det viktigt att man är en stor volymuppköpare.

- Det blir färre och färre mellanhänder, till konsumenternas fördel. Och detaljisternas fördel.
Tidigare arbetade Håkan Lundstedt på leverantörssidan inom livsmedelsbranschen och, enligt honom, har det skett en maktförskjutning i relationen mellan producenterna och detaljisterna. Förr ”bockade och tackade” detaljisterna för att de fick leveranser, medan det nu snarare är tvärtom. Förklaringen ligger i kundernas ökade tillgång till information, anser han.

- Sitter du bakåt i kedjan och inte får direktkontakten med kunden så är det väldigt svårt att ta fram de erbjudanden som behövs.

Enligt Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum, har importföretagens betydelse för ekonomin i stort också ökat.
Han säger att det är en felaktig föreställning att export skulle vara bättre än import för svensk ekonomi. Import bidrar till att näringslivet i Sverige arbetar effektivare och att saker görs på de ställen där det är mest förnuftigt.
Fram till och med maj i fjol ledde Pontus Braunerhjelm arbetet i statliga Globaliseringsrådet. I Globaliseringsrådets slutrapport var en av rekommendationerna att Sverige skulle inrätta ett importråd. Men förslaget har inte vunnit gehör, utan reaktionerna har varit minst sagt svala.

- Man tog inte tillräckligt seriöst på det för att föra det vidare på något sätt så att det kunde omvandlas till politik, i alla fall.

Med importörsbranschen tillväxt ställs vedertagna ekonomiska samband på ända. Trenden är tydlig att detaljhandelsbolagen allt mer också blir exportörer.
För Clas Ohlson ökar verksamheterna i Norge, Finland och Storbritannien i betydelse. Under innevarande verksamhetsår är målet att etablera 15-20 nya butiker, och av dem ska 4-8 öppna i Storbritannien. Trots att personalstyrkan i koncernen som helhet blev större så minskade antalet anställda i Sverige.
Men Clas Ohlson har ändå inga planer på att flytta sitt huvudkontor från den lilla byn Insjön i Leksands kommun i Dalarna, säger bolagets vd Klas Balkow.
Distributionscentralen är stor och svår att flytta. Och rent geografiskt ligger Insjön väldigt bra till för verksamheterna i Sverige, Norge och Finland. Skulle man bygga en distributionscentral i dag, och placera den i ett optimalt logistiskt läge, hade den hamnat någonstans mellan Örebro och Insjön, hävdar han.
Dessutom talar Insjöns entreprenörsanda för att Clas Ohlson stannar i Insjön.

- Vi har en stark kultur som baserar sig på att vi ger en bra service och värnar om kunden. Jag tror att det är en stor del av vår framgång, och mycket av den kulturen kommer från Insjön, säger Klas Balkow och pekar på att flera stora handelsbolag, exempelvis Åhlén & Holm, en gång grundats i byn.

Att Clas Ohlson minskat antalet anställda i Sverige beror till stor del på den nyligen genomförda storsatsningen i ny teknik i Insjön. Genom investeringen på 600 miljoner kronor effektiviserade företaget sin distributionscentral så att den kan hantera större volymer. Bland annat handlar det om ett nytt höglager där man kan lagra ytterligare 65 000 pallplatser. Men investeringen har inte bara lett till ökad automatisering, utan samtidigt berett vägen för fortsatt expansion och arbetstillfällen för andra än lagerarbetare vid anläggningen i Insjön.
Klas Balkow medger att Insjön dock ligger långt ifrån London och andra viktiga metropoler där företaget vill växa. I takt med att Clas Ohlson växer på den brittiska marknaden, och andra nya marknader, kommer därför fler distributionscentraler att skapas.
Mekonomens hjärta ligger i Mälardalen. Och det var faktorer som transporter och personal som var avgörande när Mekonomens centrum hamnade i Strängnäs, säger Håkan Lundstedt, som dock sitter på huvudkontoret som är placerat i Stockholmsförorten Segeltorp.

- Fler och fler företag väljer av rationella skäl Strängnäs och Eskilstuna som knutpunkter för stora volymer. Och där finns dessutom tillgång på bra arbetskraft, samma tillgång på arbetskraft finns exempelvis inte i Stockholm, säger Håkan Lundstedt.
Enligt Pontus Braunerhjelm ställer utvecklingen, med bland annat detaljhandelns förändring, krav på annan kompetens än tidigare på arbetsmarknaden. Förr skapades tillväxt främst genom ingenjörskunskaper. Kompetensen som premierades var den som hade någon form av naturvetskapligt kunnande i botten. Nu och i framtiden efterfrågas kunskaper om varumärkesbyggande, marknadsföring och distribution.

- Den här utvecklingen innebär också väldigt mycket möjligheter, säger han och menar att etableringarna av allt fler importinriktade handelsföretag gynnar den svenska näringslivsstrukturen.
Handelsföretagen bidrar till att tjänstenäringen växer, eftersom de måste köpa olika slags konsulttjänster. Därigenom skapas ett komplement till industriproducerande företag på orter där tillverkning lägger ned eller flyttar utomlands. Och bejakar man utvecklingen så ökar förutsättningarna för att kunna hantera de negativa följderna av industriproduktionens oundvikliga strukturomvandling, menar han.
Men för att klara framtidens utmaningar måste vi frigöra oss från synen att det är den exportinriktade tillverkningsindustrin som är ensam motor i svensk ekonomi, anser Pontus Braunerhjelm.

- Det är nog bra att ha en ganska diversifierad näringslivsmix, säger han.

Av Robert Sennerdal