Ett misstag av Stefan Löfven och S att radera Gaza-inlägget

McDonalds har ett redaktionellt råd och Scania försöker göra om sin kommunikationsavdelning till en redaktion. För några månader sedan träffade jag på Arlas kanalchef på ett frukostseminarium. Egna kanaler vill alla driva idag. Men inte alla har insett vidden av det utgivarskap som egna kanaler faktiskt för med sig.

För de politiska partierna, som vurmar för dialog med väljarna i valstugorna och via dörrknackningskampanjer, är förstås egna digitala kanaler högt prioriterade. Miljöpartiet väljer till exempel att lägga valkassan på en egen webbredaktion i stället för tv-reklam. Egna kanaler konkurrerar med medier. Med egna kanaler kan politiska partiet och andra aktörer kommunicera direkt med sina intressenter, utan att behöva tjata budskapen genom traditionella medier.

Medier och företag och organisationer hamnar som utgivare med egna kanaler lite på samma spelplan. Skillnaden är att medierna kan utgivarskap. Företagen och organisationerna är ännu amatörer.

en utgivare eller redaktör har främst tre utmaningar
1. skaffa en stor publik.
2. maximera produktionen av rätt innehåll till rätt målgrupp.
3. hantera utgivarfrågor.

Socialdemokraterna kan sägas ha lyckats med de två första punkterna, när partiet i lördags kväll lade ut partiledare Stefan Löfvens kommentar till krisen på Gaza.
Publiken var uppenbarligen stor eftersom den inom de närmaste timmarna skrev 2 500 kommentarer. Innehållet väckte stort intresse och engagemang och därmed var även punkt två avklarad. Punkt tre, utgivarskapet kan däremot diskuteras.
Till en början var det naivt lägga ut ett Facebook-inlägg om den infekterade konflikten mellan Palestina och Israel, på lördag kväll, då partiets beredskap för starka reaktioner sannolikt inte är den högsta. Det riktigt stora misstaget vara ändå att ta bort kommentarerna och själva inlägget från. Facebook. Självklart vill inte Socialdemokraterna upplåta sin Facebook-kanal till en arena för hets mot folkgrupp, som många av kommentarerna kunde klassas som. Men Socialdemokraterna har en fet stab, som hade kunnat rensa bort de värsta inläggen, eller ännu bättre, inlett en diskussion med personerna som skrev dem. Hur intressant hade inte den dialogen kunnat bli?
Dialogen hade också gett kunnat Stefan Löfven och hans stab värdefulla insikter i hur de frustrerade och antagligen osedda personerna bakom de mest hetsiga inläggen tänker och argumenterar. Det hade gett partiet goodwill och skapat möjligheter att ange vad som är god ton i debatten. Det hade kunnat leda till att ytterligare några medborgare hade fått förtroende och respekt för det politiska etablissemanget.
Om ett politiskt parti verkligen ville ha en dialog med väljare, var detta ett helt rätt tillfälle. Redaktörer inom tv, radio och press, vet vilken makt och inflytande en mediekanal kan ha, men kanske blev utgivare Stefan Löfven överrumplad över att egna kanaler inte bara är likes och tummen upp av partikompisarna utan kan utvecklas till något riktigt styggt. Kanske visar raderingen av inlägget, att Socialdemokraterna ser Facebook som en propagandakanal där Stefan Löfven planterar träd och minglar med Love Antell i Almedalen, och inte som en dialogkanal där vad som helst kan hända.
Klart är att Socialdemokraterna denna gång lyckades göra de personer som misstror politiker stärkta i sin uppfattning och de personer som skrev nyanserade kommentarer till inlägget mycket besvikna.
Det är inte så att Fredrik Reinfeldt och hans stab är så mycket vassare. Det senaste inlägget skrevs för över ett år sedan, den 21 maj 2013, i samband med upploppen i Husby. Så mycket för det utgivarskapet. Men de 1 918 inte alltför smickrande kommentarerna har partiet ändå låtit stå kvar.

Kommentera

Din e-post visas inte.