De efterlyser en "öppen" debatt om partiernas finansiering.

Bakgrunden är att 1 första juli blev det obligatoriskt för svenska riksdagspartier att redovisa sina intäkter.

"Trots att detta är ett led i att reglera hur svenska partier finansierar sin verksamhet är det nya redovisningskravet inte tillräckligt. Stort offentligt partistöd, oreglerade privata donationer och dyra valkampanjer hotar att kompromettera den transparenta och ansvarsfulla politiska kultur som Sverige gjort sig känt för", skriver de två forskarna och påpekar att "både Finland och Norge har sedan flera år tillbaka haft omfattande lagstiftning som reglerar hur politiker får finansiera sina kampanjer och hur de ska redovisa sina intäkter och utgifter".

De två forskarna nämner några exempel.

* Stöd som Sveriges Kommuner och landsting betalar ut till partiernas lokalorganisationer finns inte med.

* Statliga bidrag som ges till andra delar av partiernas, som ungdomsförbund och bistånd, redovisas som "bidrag" i stället för ”offentlig stöd”.

I praktiken har därför Sverige ett system där politiska partier värnar om sitt oberoende från staten men där majoriteten av partiorganisationen finansieras med statliga och kommunala medel medan verksamheten inte är underställd samma redovisningskrav som annan offentlig verksamhet.

• För det första behövs det en öppen debatt om de höga nivåerna av statligt partistöd. Minskade antal medlemmar vittnar om att partierna inte längre är folkrörelser som förr och debatten måste ta sig an frågan om en så pass hög nivå av skattefinansiering fortfarande har stöd hos väljarna?
 

De två forskarna efterlyser även en diskussion om vilka anslag och typer av utgifter som är rimliga.